Eleverna lär sig…

1. Att söka efter rätt information och att granska sina källor kritiskt.
2. Att bli medvetna om varifrån de hämtar sina nyheter och sin information.
3. Att hitta digitala källor där det finns användbar och pålitlig information.
4. Att förstå och bedöma vilken typ av källa de använder.
5. Att avgöra om informationen de har hittat är användbar, pålitlig och ger en rättvis bild av verkligheten.
6. Vad begreppen desinformation och misinformation betyder.

Koppling till DigComp*

1. D1: Sökning, värdering och hantering av information
2. D4: Säkerhet, välbefinnande och ansvarsfull användning

*Vad är DigComp? DigComp (det europeiska ramverket för digital kompetens) är ett EU-gemensamt verktyg som beskriver de kunskaper som behövs för att använda teknik på ett tryggt och ansvarsfullt sätt. För lärare i grundskolan fungerar det som ett stöd för att lära barn grundläggande färdigheter – som att söka information, vara säker på nätet och bete sig respektfullt i digitala miljöer. DigComp skapar en gemensam europeisk bild av vad det innebär att vara ”digitalt kompetent”.

Verktyg

Digiboard/storbildsskärm

Lärarkonto för HackShield (skapa ditt konto här)

1. Desinformation: att medvetet skapa och sprida falsk eller vilseledande information. Du vet när du sprider den att den inte är sann, men du gör det ändå för att tjäna pengar eller för att skada en grupp, person eller ett land.
2. Felaktig information (misinformation): Felaktig information avser vilseledande information som skapats utan illvillig avsikt. Den som sprider informationen vet helt enkelt inte att den är felaktig!
3. Clickbait: överdriven eller chockerande information som väcker din nyfikenhet för webbplatsen. Ofta stämmer inte webbplatsens budskap överens med rubriken och innehållet är helt eller delvis falskt.

Förklara för eleverna att ni ska prata om den enorma mängden information som finns på internet och som växer varje minut. Varje gång du är online möts du av små bitar av den här informationen. Ibland är det i ett meddelande på WhatsApp, men det kan också vara en video på YouTube, TikTok eller ett klipp på Lilla Aktuellt.

Men hur (och när) bestämmer man sig för om man ska tro på något? Och vad är egentligen en smart reaktion när man stöter på misstänkt desinformation?

Introduktionsfrågor

1. Har du hört talas om begreppen fake news eller desinformation?
2. Var brukar man stöta på sådant?
3. När får du en känsla av att något du ser faktiskt kan vara desinformation?
4. Brukar du kolla upp om det du läser verkligen är sant? Hur gör du då?
5. Har du någon gång delat något som visade sig inte vara sant? Visste du att det var osäkert redan när du började dela det?

Berätta för eleverna att ni nu ska starta spelet tillsammans i klassen. Gå igenom reglerna och hur eleverna ska delas upp i grupper innan ni börjar. Starta sedan uppdraget på storskärmen.

Hur gör jag lektionen mer interaktiv?

I uppdraget berättar Sanne och André om massor av olika saker på internet. Detta visas som text på skärmen. För att göra det mer levande kan du:

1. Låta eleverna läsa rollerna: Låt en elev läsa Andrés text och en annan läsa Sannes text.
2. Använda aktiva val: Under uppdragets gång behöver klassen göra olika val. Använd en rörelselek för att bestämma vad ni ska göra! Exempel: "Om du tycker att vi ska gå till höger – ställ dig upp. Om du tycker att vi ska gå rakt fram – sitt kvar på din plats. Om du tycker att vi ska gå till vänster – sätt dig på golvet."
3. Gör klassrumsövningarna! Se till att genomföra de aktiviteter som föreslås för att skapa diskussion.

Klassaktiviteter i uppdraget

Som lärare kan du välja att göra aktiviteterna (under uppdraget). Naturligtvis kan ni också diskutera frågorna vid ett annat tillfälle!

Följande frågor erbjuds av Koi som klassrumsaktiviteter (se illustration).

Vad är skillnaden mellan desinformation och misinformation?

1. Svar: Desinformation handlar om information som är till för att lura dig. Ibland är den helt osann, och ibland är den vinklad för att vilseleda. Ofta används den för att påverka vad folk tycker på ett orättvist sätt. Desinformation och "fake news" kan se ut på många sätt: en nyhetsartikel på nätet, en video på sociala medier eller en bild i en chattgrupp. De som skapar desinformation har dåliga avsikter: de vill tjäna pengar, få någon annan att framstå i dålig dager eller påverka politiken.
2. Misinformation är när man råkar sprida information som inte är sann eller som innehåller fel. Du märker inte själv att det du skickar är felaktigt, så du delar det utan att mena något illa. Det är det som kallas misinformation – ett misstag helt enkelt.

Vilka källor är pålitliga?

1. Svar: Vem som helst kan lägga upp (och dela) texter och information på internet. Därför är det inte alltid pålitligt. Ibland är det någon som delar sin egen åsikt snarare än ren fakta. På Lilla Aktuellt, men också på stora nyhetssajter och i tidningar, jobbar journalister med att kontrollera att all information stämmer innan den sprids. Det kallas att man är källkritisk redan innan man publicerar något.

Fråga eleverna vad de har lärt sig. Vad kommer de att berätta för andra om detta?

Slutliga frågor

Hur känner du igen desinformation?

Svar:

1. Genom att titta på källan, finns det och är det en pålitlig källa (t.ex. forskning)
2. Genom att titta på avsändaren. Vem skrev det?
3. Genom att titta på varför. Varför skrev han det? Till exempel, är det ett skämt?
4. Är titeln klickbete? Klickbete är ett exempel på desinformation. Titeln är överdriven eller chockerande, vilket gör dig nyfiken på webbplatsen. Ofta stämmer inte webbplatsens budskap med titeln och innehållet är helt eller delvis falskt.
5. Finns denna information även på andra ställen? Finns det andra källor som säger detta?

Wikipedia är en webbplats där skapare anonymt kan lägga ut information. Anonymt betyder att du lägger ut information utan att ditt namn finns där. Så en läsare kan inte ta reda på vem som postade informationen online. Är Wikipedia en pålitlig informationskälla? Varför eller varför inte?

Svar: Nej, Wikipedia är inte pålitligt eftersom vem som helst kan (anonymt) lägga ut information. Till exempel kan du inte kontrollera med vilket syfte skaparen har lagt ut informationen. Ibland nämns andra källor, men de kan också innehålla felaktig information.

Vad skulle du göra om du av misstag delade information som var felaktig?

Förslag: Dela ett annat inlägg senare där du säger att du av misstag delade något som inte var rätt. Om folk vet att du har gjort det, kan de inte dela informationen vidare.

1. För att få en mer dynamisk känsla kan du låta eleverna turas om att läsa texten, vilket gör upplevelsen ännu mer engagerande och de får träna på högläsning!
2. Om du föredrar en tyst lektion kan du stänga av ljudet. Navigera bara till spelets alternativmeny. Denna hittar du nere till vänster (kugghjul).
3. Låt oss nu dyka in i klassrumsuppdraget! Utforska de klassaktiviteter som beskrivs på nästa sida.

1. Video - Informationssäkerhet på 60 sekunder: Om Nätfiske
2. Video - HackShields ambassadör Jan Olsson: Så hittar bedragarna din e-post